ackeber

Nu har jag vaknat med råångest tre dagar i rad! Vad fan ska jag göra? Undra om Lund är ännu ett försök att fly undan verkligheten, precis som Vemdalen. Och vi vet ju alla hur det gick, vissa dagar mådde jag som fisken i vattnet men ibland orkade jag inte ens kliva upp ur sängen. Känner att jag kanske behöver ha den där tryggheten med familj och vänner i närheten, inte 4 h och 500 kronor bort! Vad fan ska jag göra!? Det är nog inte bara det här med G, utan det är han, Svante, familj och vänner i en kombination. Visst, Nils verkar väl snäll (försöker intala mig det i alla fall) men jag har en känsla av att det kommer att bli knepigt att bo med han... Om det inte blir något mellan mig och G, kommer jag då att ångra att jag aldrig åkte till Lund, eller kommer jag fortfarande att vara nöjd med mitt beslut att stanna i Stockholm/Uppsala? Men nej, jag vill nog inte till Lund i 3,5 år. Jag känner mig inte tillräckligt mogen och stark. Det känns inte helt rätt längre. Socionom känns helt rätt, men jag vill nog stanna här hemma! Allt blir mycket smidigare då - Svante kan t.ex. få mer sällskap på dagarna! Vad ska jag göra i höst? Lund, Uppsala eller Stockholm? Plugga eller jobba? Jag vet att det är jag som måste ta besluten, men ni kanske kan ge mig ett litet råd i alla fall...