Stockholmare som drar på i:na i mängder.
Ja det var länge sen jag skrev sist, har dock inte hänt så mycket, i alla fall inte på det privata planet. Jag har jobbat, jobbat och åter jobbat. Börjar bli riktigt sliten nu och hjärnan känns som kola. Men på tisdag är jag äntligen ledig, efter 17 dagars arbete! Ska bli grymt skönt! Men det har ändå gått väldigt bra på frukosten trots 150-170 gäster, varje dag i över två veckor! De har varit jättenöjda, så det känns fint! Väldigt intressanta människor, krävande men över lag väldigt snälla! Men skulle jag betala 50 000 kr för fyra nätter så skulle jag också ha höga krav!
Sen har vi frukostflingor även jobbat en del kvällar i disken, Kalles, barnbuffén o.s.v. Det har varit riktigt kul faktiskt, förutom förra fredagen i Kalles. Jag och Vronk jobbade där nere ihop och jag får självklart ett par riktigt dryga och uppnosiga stockholmare. De skulle ha vinlistor, avec och allt vad det var. Och det de åt var Kalles Colorado, alltså buffalovings, ribbs, pommes och sådana grjer. Congrats! Sen att kassan inte direkt sitter i ryggmärgen så jag slår fel och allt blir jättejobbigt var jue ett annat problem... Men det löste sig och Jojje påstod sig hellre vilja ha mig och Jessica där nere nu denna helg än Cafétjejerna. Så det var bara att pallra sig ner trots lite ångest, men det gick jättebra! Alla var jättetrevliga och på gott humör! Så nu kan jag nog våga mig ner i Kalles fler gånger...
Ja jul och nyår blev jue lite annorlunda detta år, jag jobbade som skrivet båda dagarna. På julafton fick vi sluta kl. 18. Då åkte vi hem till lägenheterna och firade jul ihop vi tre frukostflings. Vi däckade dock väldigt tidigt. På nyår jobbade vi i disken och barnbuffén. Strax före tolvslaget slogs det upp champagne och hela restaurangfolket gick ut för att fira in det nya året och kolla på fyrverkerierna som Chabo så stolt anordnade. Fem över tolv sprang servisen och köket in igen och fortsatte att jobba medan jag och mina frukostflings satte oss i bilen för att åka hem och sova ett par timmar. Vi skulle jue ändå vara åter på jobbet knappt sex timmar senare.
Ja, som ni kanske förstår så har jag alltså flyttat än en gång, fjärde gången nu på två månader. Nu bor jag och Veronica vägg i vägg med restaurangchefen och frukostbossen. Det känns jättebra! En trevlig liten två som känns riktigt hemtrevlig, trots väldigt spartansk inredning...
På jobbfronten börjar läget stabilisera sig nu. Caféverksamheten kom jue igång strax före jul. Och de två cafétjejerna är väl lite som de är. Illa omtyckta av köket, otrevliga mot gästerna, bitchiga mot oss frukostflings som kommer in för att hjälpa dem. De kanske är lite bittra med tanke på att jag och Vronk fick deras jobb, de provjobbade nämligen också som frukostvärdinnor...
Och servisen är ju också som de är, men de kan man inte annat än skratta åt. När vi lovar att vi ska komma in och hjälpa till lite på kvällen, runt 16-tiden sådär, då ringer de alltid runt 15.30 och frågar vart vi är. Och då har det skitit sig på jobbet, och då har vi bara varit därifrån i tre timmar. Och då har vi ändå putst deras bestick och vikt deras servetter. Helt otroligt att merparten av produktiviteten ska hänga på oss tre! Nyår var helt kaotisk trots att alla var inne till kl. 11.30... Kan inte annat än skratta!
Allt som allt under dessa veckor har vi blivit kökets änglar och servisens räddare i nöden.
