ackeber

Yes box, nu är jag tillbaka i Knivsta igen. Till barmark och grått vårväder. Det känns helt fantastiskt!

Jobbade i Kalles tillsammans med Pontus, vår kära praktikant från Gotland, Badones lillebror. Det gick över förväntan - men han är ju jävligt rolig faktiskt! Jag förklarar lite för honom vad som gäller med dryck och så där nere, att det är ett begränsat utbud med ett femtal ölsorter och endast husets vin Fernese. "Ja, det är rött va!?" säger han då. Ja jo, men det finns ju självklart vitt också svarar jag, Fernese är namnet alltså. Ja, självklart, okej! Första gästerna anländer, jag tar hand om dem men pushar honom till att ta det andra sällskapet, han är ju ändå praktikant och är där för att lära sig något. Han går fram, frågar vad de känner för att dricka till buffén. De diskuterar, jo men vin vore väl gott. Ja, vi har ju bara husets här nere, svarar han. Jaha, vad är det då? frågar en av herrarna i sällskapet. Ja, det är rött. Jag bara nej! Vad sa jag nyss Pontus!? Jag höll på att skämmas ihjäl, men de bara skrattade... Kvällen går ändå relativt snabbt och jag kommer i säng kring elvasnåret.

Upp igen kvart i fem, iväg till jobbet och jabbar en relativt smärtfri men ändå snurrig frukost. Men det gick ändå bra! Men mycket gäster till lunch - och väldigt irriterande gäster. Ett sällskap bad mig duka av ett bord fullproppat med skitig disk istället för att ta ett tomt bord och be mig duka upp - eller varför inte ta ett redan dukat bord, men det vore väl dumt!? Till sist är arbetsdagen över och jag ringer mamma för att kolla var hon är. Ute på parkeringen. Jaha, men då kommer jag och möter dig. Nej, det kan nog dröja, jag sitter fast med bilen svarar hon. Sedan fastnade vi i snömodden vid ytterligare tre tillfällen under dagen och kvällen.

Vi gick på lite Afternoon Tea och åkte sedan hem för att sova en sväng och byta om inför kvällens middag. På vägen hem blir vi omblåsta av en grön BMW - Veronica och Chabbe med nya hunden? - yes box. Chilli enligt dem - Chilli Hjalmar Jaruensuk enligt mig. =) Jättesöt vovve! Blandning mellan amstaff och rottweiler. Kommer bli lite biffigare än Svante om man säger så...

Upp vi far till Storhogna för att äta en fantastisk trerätters! Rödbetssoppa med brödkrutonger till förrätt, bräserat lammlägg till varmrätt samt nypon, äpple o mascarpone till dessert. Desserten var nog bland det godaste jag ätit! Jag måste se till att sno åt mig receptet på denna! Men lammet och soppan var inte fy skam heller! Tack så jättemycket för en trevlig eftermiddag och kväll Jojje! Du är så snäll och go!

Upp söndag morgon för att jobba mina sista timmar på Storhogna för denna säsong. Det gick bra och var riktigt kul! Tog adjö av Andreas, Åke, Badone och Chris innan jag drog mig ner till Vemdalen för att kasta in mitt pick och pack i bilen och bege mig hemåt. Snabbstädade lägenheten och tog ett sista farväl av Jessica och Jojje samt Chabo och Veronica - det var riktigt nära att jag fällde en tår men jag höll mig. Kommit de så nära, men i och med att jag nästan vet att jag ska tillbaka nästa säsong så gick det utan en massa snörvel hit och dit. Och jag kommer säkerligen att träffa dessa fyra redan till sommaren i Göteborg eller så! Mig blir ni inte av med så lätt. Och jag lovar att höra av mig om hur det går med allt, jag ska ta tag i det! Det är mitt löfte till er två, det är ni värda - jag också för den delen!

Väl hemma får jag en chock av att se Svante - han har världens kalaskula på magen! Jag får veta att han lyckats hitta på en påse torrfoder som han kvickt börjat smälla i sig. Inte så bra kanske med tanke på att det sväller i magen, men det verkade gått bra. Han sov trots lite om och men hos mig i natt, han ville gärna in till Kristina, men han får gott vänja om sig då han faktiskt inte ska bo här hela livet!

Idag har jag jobbat på gården - massa nyheter! Matsalen var ommöblerad och buffébordet borta. Nya boenden och personal varvades om vart annat. Men många gamla återseenden också - mycket trevligt! Jobbar imorgon också, men sen blir det till att vara hemma med Svante - eller Vante som Vronk kallar honom... Men här hemma levs det i alla fall loppan, knappt en lugn stund - men det är fantastiskt roligt!